Kycklingar i köttindustrin

När det gäller antal djur är kycklingar de vanligaste landlevande djuren i livsmedelsindustrin. Globalt föds över 70 miljarder kycklingar upp och slaktas för sitt kött varje år. Av dem hålls runt 50 miljarder i intensiva inomhussystem, där tusentals fåglar brutalt kan trängas ihop i stimulansfattiga miljöer utan solljus, med ett utrymme på mindre än ett A4-papper var.

De är framavlade för att bli lönsamma utifrån köttindustrins krav. Avelsraserna som används är därför stora med mycket kött och växer fort, så att de kan slaktas när de bara är omkring sex veckor. Den här snabba tillväxten och den onaturliga miljön i djurfabrikerna orsakar många hälsoproblem för kycklingarna.

Det är vanligt att kycklingar i de trånga djurfabrikerna lider av smärtsam hälta och skelettproblem på grund av svaga ben, överansträngda hjärtan och lungor och drabbas av hudskador. Kontakt med det smutsiga golvet kan leda till smärtsamma hudskador på deras fötter, ben och bröst. Ammoniak i luften kan orsaka andnings- och ögonproblem.

I den här miljön får kycklingar inte utlopp för naturliga beteenden, som att ha tillräckligt med utrymme att röra sig på för att kunna undersöka sin omgivning, leta efter mat, sandbada och söka skydd och avskildhet på en gren. De här aktiviteterna skulle normalt bidra till att hålla dem aktiva och friska. Utan dem kan de lida både fysiskt och psykiskt.

World Animal Protections undersökningar av stora globala snabbmatskedjors kopplingar till kycklinguppfödningen, ”The Pecking Order” , har gett mycket dystra resultat. Kedjorna, som tillsammans serverar kött från hundratals miljoner kycklingar varje år, visar hittills ett stort ointresse för att bidra till att kycklingarnas situation förbättras.

Förutom att vi förespråkar ett stopp för utbyggnad av nya djurfabriker och en omställning mot en mer hållbar, växtbaserad livsmedelsproduktion, arbetar vi också för att förbättra villkoren för de djur som just nu tvingas leva i djurfabriker.

Därför uppmanar World Animal Protection snabbmatskedjorna att påverka de uppfödare de samarbetar med att öka kycklingarnas välfärd. Kycklingarna ska ha gott om utrymme att röra sig på och större möjlighet till ett naturligt beteende med hjälp av berikningar av miljön som sittpinnar, strö och solljus. Uppfödarna ska inte heller använda de snabbväxande kycklingar som orsakar så många hälsoproblem. Lidandet vid slakt måste också åtgärdas.

Även om resultaten än så länge är nedslående, hoppas vi att den uppmärksamhet vi nu skapar ska leda till att kycklingarnas situation kommer att förbättras mer påtagligt i framtiden. För att lyckas med det är den allmänna opinionen viktig. Om fler ifrågasätter livsmedelsindustrins behandling av kycklingar, blir det svårare att inte göra någonting åt lidandet.

Årligen slaktas omkring 100 miljoner kycklingar i den svenska köttindustrin. De allra flesta kycklingarna föds upp på ströbädd inomhus. Mindre än en procent får vara utomhus.

Den svenska konsumtionen av kycklingkött har ökat under de senaste decennierna. Det har lett till en ökad inhemsk produktion, men också större import. Nästan varannan kyckling som äts i Sverige i dag är importerad.

Merparten av det vi handlar i mataffären är svenskuppfödd kyckling, däremot är en stor del av kycklingköttet i färdigmat och på restauranger importerat. Det importerade fågelköttet kommer huvudsakligen från Danmark, Nederländerna eller Tyskland.