Utvecklingsbankernas stöd till djurfabriker hot mot hela planeten

Julia Engqvist, kampanjansvarig för djur i livsmedelsindustrin i World Animal Protection Sverige, säger:

”Utvecklingsbankernas stöd till den industriella djurhållningen bidrar till en katastrofal utveckling. Djurfabrikerna orsakar lidande för över 50 miljarder landlevande djur varje år. Dessutom förvärrar de klimatförändringarna med sina stora utsläpp av växthusgaser och leder till miljöförstörelse och hälsoproblem. Finansieringen måste stoppas för att vi ska kunna skapa en djurvänlig och hållbar värld.”

FN:s mål för en hållbar utveckling syftar till att skapa en tryggare värld till 2030, genom att motverka allvarliga globala problem som fattigdom och klimatkris. FN:s miljöförsamling UNEA har betonat av djurvälfärd är en viktig faktor för att uppnå hållbarhetsmålen.

De stora, ofta statligt styrda, utvecklingsbankerna skulle kunna vara viktig del av den här förändringen. Men World Animal Protections nya rapport ”Closing the finacing gap” visar nu att de här tunga finansiella aktörerna i stället bidrar till att försvåra att målen uppnås, genom att finansiera djurfabriker.

Tillsammans med the Divest Factory Farming Campaign har World Animal Protection kartlagt hur fem stora utvecklingsbanker investerat avsevärda summor i industriell djuruppfödning under de senaste tio åren. Totalt handlar det om motsvarande cirka 45 miljarder kronor, som kommit från Världsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Europeiska investeringsbanken och Interamerikanska utvecklingsbanken.

Kuggar i ett grymt maskineri

Julia Engqvist säger:

”Investeringarna i livsmedelsindustrins djurfabriker är ett gigantiskt djurvälfärdsproblem. Mer pengar innebär att fler djur kan hållas i fångenskap i det här oacceptabelt grymma livsmedelssystemet. Djuren behandlas som kuggar i ett maskineri, som styrs av effektivitet och ekonomisk vinning utan hänsyn till djurens behov.”

I den brutala industriella djurhållningen tvingas miljarder djur varje år in i en onaturlig miljö som orsakar mycket lidande. I de trånga, stimulansfattiga djurfabrikerna kan de inte få utlopp för sina naturliga beteenden, som att böka i marken, röra på sig, bygga bon och umgås i naturliga sociala grupper.

Vilda djur drabbas också, när skogar bränns ner och skövlas för att ge plats åt nya djurfabriker och mark för att odla sojabönor som används som föda till djur i djurfabriker. Skogsskövlingen leder både till att många vilda djur dödas och skadas och att deras naturliga livsmiljöer krymper.

Klimatkris och smittspridning

Djurfabrikerna står för en mycket stor andel av utsläppen av växthusgaser. Om vi ska klara klimatutmaningarna och FN:s hållbarhetsmål, måste djurfabrikernas utsläpp minska drastiskt. Som utvecklingen ser ut nu skulle djurfabrikssektorn kunna förbruka omkring hälften av alla tillåtna utsläpp för att begränsa temperaturökningen till under 1,5 °C fram till 2030, enligt Parisavtalet från 2015.

Miljön i djurfabrikerna är också en uppenbar fara för spridning av sjukdomar. Omkring 75 procent av världens antibiotika används på djur i livsmedelsindustrin – inte bara för att behandla sjukdomar, utan också för att stimulera en snabb tillväxt eller för att förebygga sjukdomar.

Den här överanvändningen av antibiotika driver på antibiotikaresistens hos bakterier, som gör det svårare att behandla infektioner hos djur och människor. Över en miljon människor dör varje år på grund av den här antibiotikaresistensen hos bakterier och den förutspås bli den vanligaste dödsorsaken i världen 2050.

Dessutom innebär trängseln i djurfabrikerna ökad risk för zoonoser, alltså sjukdomar som kan spridas från djur till människor. Djurfabrikerna skulle kunna bli orsaken till en ny allvarlig pandemi som covid-19.

Radikalt systemskifte

Julia Engqvist säger:

”Vi vill att utvecklingsbankerna snarast ändrar sitt stöd till livsmedelsproduktion, så att de inte längre bidrar till djurfabrikernas destruktiva effekter för planeten. Nu krävs ett radikalt systemskifte – både av bankernas riktlinjer för framtida projekt och också när det gäller att minska skadeverkningarna av redan pågående projekt.”

World animal Protection kräver att utvecklingsbankerna:

1. Skärper sina riktlinjer för stöd till livsmedelsproduktion. De måste avbryta sina samarbeten med alla djurfabriksprojekt, så att de senast 2030 bara stödjer hållbar livsmedelsproduktion. För en hållbar utveckling måste inriktningen vara att satsa mer på djurvänlig och klimatsmart växtbaserad föda.
2. Tar med djurvälfärd som ett avgörande kriterium i sina miljö- och hålbarhetsbedömningar. God djurvälfärd ska vara en självklar förutsättning för att ett projekt ska kunna beviljas finansiering.
3. Ger bättre insyn i sin beslutsprocess. Specifika uppgifter om projekt måste offentliggöras i god tid innan de godkänns, så att allmänheten kan få en bra överblick över projekten och möjliga konsekvenser för miljö och lokalbefolkning.

Läs rapporten

Finansieringen måste stoppas för att vi ska kunna skapa en djurvänlig och hållbar värld.